I open at the close

I år var jag inte med i det masshysterifenomen som är Open i crossfitvärlden. Mamma och jag tajmade in vår resa till solen precis när det var dags och det fanns verkligen inga som helst möjligheter för mig att vara. Så jag struntade i att registrera mig och körde de wodar som verkade kul.

Det innefattade INTE den som började med muscle ups och som i skalad variant bara bestod av singelhopp och wall balls ty jag hatar inte mig själv, men alla andra gjordejag (utom den första då.) Till och med den sista, thrusters + rodd, tog jag mig igenom med överraskande bra resultat. Än klappar det gamla hjärtat så att säga.

Roligast var att göra om snatch + chest to bar-woden, eftersom jag numera med lite muskelkraft kan göra en chest to bar om jag verkligen vill, och allra roligast var att fixa power cleans på 56 kg. Två, no less.

KOM IGEN DÅ STÅNGEN - GET UP!

Roligt hade jag i alla fall och jag har ingen om vilka eventuella placeringar jag skulle haft. Bättre vill jag bli på allt som klart, eller som Headcoach uttrycker det:

"Det gäller fortfarande att jobba på sin mobilitet, bli starkare i de gymnastiska bas övningarna samt kunna bolla lite med tunga vikter på skivstången, och just de ja, ha hjärta och lungor som en travhäst."

Mvh. CrossFit.

(i övrig träningsväg har jag kommit igång med löpträning. eller jag kom TYP igång för plötsligt kom det regn och polarkyla och en gång i tiden var jag orienterare som tränade i minus arton och tävlade när det fortfarande låg snö i mossarna och i ösregn och halv storm men nu är jag bekväm innetränare som inte vill springa i blöta för då blir telefonen förstörd... nåja. jag gör fortfarande det här, som linna sa en gång i sin braiga träningsskola. jag går bara lite långsammare fram i programmet än jag tänkte...)